Hur Sociologi Stödjer Mångfaldighet i Kreativ Media
Försök komma ihåg den sista gången du hade en hel dag som du inte tittade på en skärm alls. Lyckas du? Gör du det, var du också utan radio hela dagen? Troligtvis inte. Media har blivit integrerat i dagens samhälle, och så är det bara. Det är ihopvävt med vardagslivet och vi konsumerar det alltid konstant. Kreativ media specific är en tröst för folket. Vi spenderar vår tid genom att spela spel på våra mobiler, lyssna på musik på vägen till jobbet, och tittar på TV när vi får chansen. Vi skämmer bort oss med världar andra skapar - det är en del av vår kultur. Vi är introducerade till de här beteendena som barn och sen låter vi dem passera till våra barn för nästa generation.
Vad vi läser, hör, och ser har också en påverkan på oss. När vi utforskar kreativ media ser vi genom skaparnas ögon. Oavsett om vi inser det eller ej så ser vi världen från deras perspektiv och, dessutom, delar av deras kultur. Till och med verk som ska ta plats i ett annat universum har blivit påverkade av hur författarna växte upp. Detta är för att de värderingar vi har är de enda vi känner till, våra verk är helt enkelt fångade i dem. Om vi bekämpar det genom att introducera en rad olika perspektiv ger det oss tillfällen att berätta sånt som vi aldrig annars hade kunnat föreställa oss.
Att slå samman olika grupper till en mångfald har andra fördelar också. En av de större är att det motverkar fördomar. Från ett sociologiskt perspektiv finns de allra flesta av oss i åtminstone en minoritetsgrupp. Kvinnor, etniska minoriteter, HBTQ grupper, de funktionsnedsatta, de med psykiska sjukdomar, språkliga minoriteter, till och med ensamstående föräldrar - de är allihop exempel på grupper som har en lägre ställning än majoriteten. Notera att bara för att man har lägre status betyder det inte att man är värd mindre som individ. Det enda det betyder är att de, jämfört med majoriteten, får sämre behandling, är föraktade för deras särdrag, identifierar sig med andra i sin grupp, oftast aldrig valde sin position, och att de brukar umgås mest med andra i gruppen.
Det är fördomsfullt när en individ blir exkluderad på grund av medlemskap i en minoritetsgrupp. Man delar in fördomar i tre olika nivåer: den kognitiva nivån då stereotyper och liknande antagande äger rum, den känslomässiga nivån då vi börjar utveckla känslor kring interagerande med en annan grupp, och den aktiva nivån då vi agerar på något sätt på grund av engagemang med en minoritetsgrupp vi inte är medlem i. De flesta av våra fördomsfulla beteenden är något vi lärt oss från grupperna vi är associerade med själva - det inkluderar familj, skola, arbete, mm. Att plocka upp beteenden som omringar oss då vi växer upp är inte alls konstigt. Vi är lärda att ha fördomar. Men, med samma logik, kan fördomar läras bort!
Vi kan se anknytningen till kreativa medier när vi återgår till ämnet om mångfaldiga perspektiv. Om vi vill minimera fördomar mot en specifik minoritet är de huvudsakliga metoderna att öka interagerande med gruppen, ge uppmärksamhet, och förespråka dem! Det finns två sociologiska komponenter som gör kreativ media ett underbart sätt att introducera en minoritetsgrupps kultur till övriga befolkningen. Den första är kulturell kompetens, vilken innebär att lära sig om och förstå en grupps kultur. Genom att ge minoriteter en chans att skapa egen media är det troligt att den får inverkan från deras kultur som tittarna/läsarna sen kommer lära sig av. Till exempel, ditt favorit tv-program introducerar en ny karaktär som råkar vara intersex. Låt oss säga att det här var en idée som en intersex manusförfattare tog upp, eller någon som har studerat folk som är intersex och som lade ner tid och arbete för att få det rätt. Före detta hade du ingen aning att det fanns personer som var intersex eller att inte alla matchade den typiska idéen om manligt och kvinnligt ens vid födseln. I så fall, grattis - det tv-programmet har lyckats introducera dig till intersex personers minoritetsgrupp! Förhoppningsvis, allt eftersom karaktären får tid i berättelsen, kommer du kunna lära dig mer om hen och hens grupps kultur!
Det är inte för att säga att en karaktär som är en minoritets hela existens måste handla om just minoriteten. Som människor ska karaktärer vara väl utvecklade, med fler karaktärsdrag än grupptillhörigheter. De har intressen, drömmar för framtiden, brister, och problem. Trots allt, medan minoriteter vi är del av är en konstant del i våra liv är det bara en faktor. Det är inte vår hela identitet.
Kulturell kompetens kan tillämpas på andra medieformer också, inte bara de med karaktärer. Du kan ha hört om minoriteter på podcasts eller dokumentärer - kanske till och med i musiken du lyssnar på. Exempel som dessa brukar knytas till kulturrelativism, vår andra sociologiska komponent. Lägg märke till att den kulturrelativismen vi kommer diskutera har ett annat sammanhang än det allmänna filosofiska uttrycket. Där kulturell kompetens handlar om att lära sig och förstå, när det är om minoritetsgrupper, handlar kulturrelativism om att se saker och ting från deras perspektiv. De flesta av oss är etnocentriska av naturen - vi dömer andra utifrån våra värderingar. Kulturrelativism är motsatsen till det. Det handlar om att förstå en kultur utifrån deras egna synvinkel.
Låt oss återgå till vårt intersex exempel. Vad händer om den senaste säsongen av tv-programmet utspelar sig från perspektivet av den karaktären som är intersex? Vi skulle kunna se världen genom deras ögon och möjligtvis förstå den minoriteten lite mer. Vi skulle kunna etablera en unik egen koppling med karaktären - en koppling där det obekanta blir bekant. Om programmet är hanterat väl kan inverkan som episoden kan göra oss mer upplysta om skillnaderna i människor run omkring oss. Mer mångfaldig media betyder att vi blir vana vid att se de minoriteterna i våra liv, vilket leder till att de blir normaliserade. Att slå fast en minoritet som ett “nytt normalt” är en social förändring som orsakar mindre bortstötning och mer acceptans.
Däremot kan misslyckande att representera dem sluta med mer fördomar mot gruppen. Till exempel ser vi det med flera karaktärer som ska ha dissociativ identitetsstörning (DID). Det är ganska vanligt att media avbildar dem som folk med “personlighetsklyvning” eller till och med mördare. I verkligheten är de som har DID bara ett system av individer som delar kropp. Tillståndet kan utvecklas från trauma eller på andra sätt; det är en anpassning som görs för att kunna överleva fientliga situationer. De är inte våldsamma personer med fejkade personligheter, de är bara människor som arbetar tillsammans som grupp för att kunna fungera i samhället.
Det här är varför det är viktigt att skaparna bakom representation för minoritetsgrupper att antingen vara en del av gruppen själva eller studera dem ordentligt med gruppen. Om karaktärer i en minoritet är skapade utan att medlemmar av gruppen är involverade i någon del av den kreativa processen kan man lätt sluta med att man presenterar dem fel och delar felaktiga avbilder. Om minoritetsgruppen inte kan se sig själva i karaktären finns chansen att du gör något fel. Framförallt, att vara säker på att minoritetsgruppen faktiskt kan relatera till representationen är livsviktigt. Mångfald i representation gagnar absolut folk utanför gruppen också, men minoriteten själv ska vara viktigast.
Inget kan jämföras med känslan att vara sedd. Ibland behöver vi veta att problemen vi möter som minoriteter inte bara finns i våra sinnen. De existerar - och när en tittare bemöter en karaktär som är som hen, skapas en unik koppling. Att se någon annan uttrycka att råka på samma dilemman, oavsett genom sin egna mun eller genom en karaktär de projicerar på, är det den samma tröst vi behöver. Ja, vår kamp är verklig. Ja, det finns andra där ute som träffar på precis samma sak. Nej, vi är inte ensamma.
När en skapare av media tar det steget för oss som en minoritetsgrupp - att öppet dela vad vi kämpar med - det är en otrolig gest. När vi kan se oss själva i en annans värld, fantasy eller verklig, kan det betyda så mycket för oss som människor. Vi känner or erkända. Vi känner oss förstådda. Vi vet att det finns någon annan där ute som står på vår sida, och vi vet att det är möjligt för oss att ta del av kreativa utrymmen.
Det här betyder inte att mångfald borde vara intryckt i varenda projekt, utan att skapare borde ges möjligheten att verkligen representera sig själva och andra minoriteter. Medlem eller ej, alla har potentialen att lära från och njuta av mångfaldig media. Vi måste göra vårt bästa förespråka och stödja det när det är gjort rätt.
Skriven av Mx. RuK
Redigerad av Moonstar, Stardust Daydreamer,
och Dyce Quinlivan
Svensk översättning av Nega Nexus
Japansk översättning av JamietttSpeciellt tack till Skye, maybell, LUCY,och Professor Mampilly!Ytterligare källförteckning frånStrangers to These Shores av Vincent N. Parillo